The January Dancer

Michael Flynn

“Dansaren” är en mäktig förmänsklig rymdartefakt av Arthur C Clarke-ska proportioner. Kapten Amos January, den första upphittaren, blir snabbt av med dyrgripen och vi får sedan följa dess väg genom en brokig mänsklig civilisation som spänner över flera solsystem. Banditer och regeringar är redo att döda för att lägga vantarna på föremålet i fråga. Det blir en vild jakt, som naturligtvis avslutas med ett grandiost avslöjande.

Michael Flynn väljer att berätta sin historia på ett för genren lite annorlunda sätt. Genom två personer, en berättare och en lyssnare, får vi i deras samtal följa med på resan i jakten på en egendomlig avlång sandsten. Det som givit den namnet “Dansaren” (The Dancer) eller “The Twister” är dess förmåga att utan att man egentligen direkt märker det, ändra form. Den har också en annan mycket mer lockande förmåga, vilket blir det alla jagar efter.
Flynn bygger verkligen berättandet annorlunda, och språkmässigt får man känslan av en roman från 1800-talet. Han använder också språket i dialogerna på ett mycket finurligt sätt för att särskilja olika kulturer; väldigt särpräglade dialekter och slang som hämtar ursprunget från bl a gaeliska och indiska. Det här är lite bökigt i början, men ger en väldigt bra autenticitet till de olika kulturer och människor vi får bekanta oss med. Bra persongalleri, bra berättande som inte går vilse i alltför utpräglad teknisk eller filosofisk excellerande.