Epee 2.0

Johan Harmenberg

Har med stort intresse plöjt mig igenom denna bok om modern fäktning med undertiteln ”The birth of the new fencing paradigm”.
Johan Harmenberg tog OS-guld i värja 1980. Men framför allt anses han ha förändrat sportfäktningen radikalt. På gott och ont enl många. Boken beskriver tankarna och ideerna bakom det som skulle bli ett nytt sätt att tänka fäktning, utvecklingen rent praktiskt och Johan Harmenbergs egen väg från medelmåtta till världselitfäktare.
Det är också intressant att läsa hur Harmenberg aktivt motarbetades av den svenska landslagsledningen under 70-talet, dels för att han ”tillhörde fel fäktklubb” och dels fäktade på ett helt nytt sätt som inte gillades, trots att det visade sig framgångsrikt. Trots resultat och ranking i världstoppen petades han från landslaget till OS 1976. Ett lag som tog guld. Det är extra intressant när Johan Harmenberg idag själv tillhör landslagsledningen. Är alla dessa mönster borta idag? Får man som talangfull fäktare idag samma genuina stöd oberoende av vilken förening man tillhör? Eller bör man helst finnas i Stockholm?

Jag började med att läsa den avslutande frågeställningen Harmenberg själv ställer i bokens slutkapitel: kommer det nya sättet att fäkta – ”värja 2.0” – överträffas av något annat i framtiden? Harmenbergs eget svar är ”nej”. Min egen omedelbara tanke var ”Jo, men självklart. På samma sätt som Harmenbergs innovationer förändrade den klassiska fäktningen kommer nån gång även detta överträffas av något nytt”. Vi återkommer om detta.
Till att börja med kan vi konstatera att Harmenberg själv flera ggr skriver att boken och ideerna den presenterar är ämnat för erfarna fäktare, inte nybörjare. Trots att Harmenbergs metoder och filosofi på många sätt bryter mot den klassiska fäktningen, uppmanar han alla att först lära sig den klassiska vägen – innan man går vidare. Jag har hört ivriga föräldrar försöka förmå sina 11-åringar att lära sig samma stöt som var Harmenbergs bästa vapen, efter att ha läst nåt kort utdrag eller hört talas om detta någonstans.

Johan Harmenberg hade gett upp tankarna på att nå elitklass i fäktning, tidigt 70-tal. Han åkte över till USA för att studera på MIT, där han träffade fäkttränaren Eric Sollee. Tillsammans började de spåna kring tankarna om en tekniskt underlägsen fäktare på nåt sätt skulle kunna slå en tekniskt mycket duktigare. Klassisk fäktning fram till slutet på 70-talet var dominerat av tanken att för varje aktion fanns en naturlig reaktion som skulle utföras, och den som behärskade dessa aktioner och reaktioner bäst var den som också vann. Sollees och Harmenbergs frågeställning gick i korta drag ut på, att om man istället för att följa detta mönster, kunde undvika det helt. Om en tekniskt sämre fäktare inte ger sig in på det område där motståndaren är överlägsen, så har förutsättningarna dramatiskt ändrats. Steg ett är alltså att frånta motståndaren dennes möjlighet att utföra det han är bäst på.
Fäktningen på den tiden utgick ofta från ett hyfsat långt avstånd mellan fäktarna, därifrån den anfallande fäktaren med tekniskt skickliga rörelser snabbt tog sig in mot sitt mål för att sätta en stöt. Harmenbergs/Solles första tanke var att dramatiskt korta ner avståndet. Det kan först verka ologiskt att själv korta ner avståndet och redan från början ta dig närmare en motståndare som har som mål att komma så nära att han kan sätta en stöt. Tanken är att det är den som bestämmer avståndet som har kommandot. Denne ska också ha ett färdigt, mycket snabbt svar att komma med när motståndaren väl anfaller. En motståndare som nu är tvingad att anfalla från ett mycket kortare avstånd där han inte har tid att använda sin överlägsna teknik, ett avstånd han inte är van att befinna sig på och i många fall i ett läge när han känner sig pressad att gå fram. Du – inte motståndaren – bestämmer alltså när motståndaren ska anfalla. Och du har då ett blixtsnabbt svar att leverera.
Steg två, efter att ha tagit bort möjligheten för motståndaren att anfalla på dennes villkor, är att styra in motståndaren på det område som du själv behärskar bäst. Det här ”området” – som inte betyder en fysisk area – benämner Harmenberg ”Area of Excellence” – ”AoE”. Hans egen AoE var en sixte-parad, bindning av motståndarens klinga, och en mycket kraftfull och snabb ripost. Detta vävde han ihop till en enda sammansatt rörelse som han skoningslöst använde så fort han fick möjligheten. Samma rörelse som den ivrige föräldern ovan försökte trumma i sitt barn att använda.
Men, metoden är inte – med vissa undantag för fotarbetet och avståndet – en serie rörelser. Den är ett sätt att tänka. Ett sätt att angripa problemet hur man först fråntar motståndaren möjligheten att utföra det han är bäst på, och sen får motståndaren till den punkt där du själv kan utföra det du är bäst på.
Björne Väggö, som i ett kapitel själv beskriver sin väg fram till OS-silver 1984, jobbade tillsammans med Harmenberg fram sin AoE. Hans bästa vapen var istället en mycket snabb reträtt och en effektiv stoppstöt. Men metoden ändå densamma.

För att läsa boken och få ut nåt av den så bör man känna till fäktningens grunder och uttryck ganska väl. Första intrycket av Harmenberg är kaxigt. Det märks också att författaren är analytisk, metodisk och tekniskt/naturvetenskapligt utbildad. Boken är bitvis nästan skriven som en rapport.
Hur var det nu med hans eget svar på frågan om ”the new fencing paradigm” kommer öveträffas?
Efter att läst boken är mitt eget svar lite annorlunda. Tanken att frånta motståndarens bästa vapen och få in honom på ditt, kan aldrig bli fel. Oavsett om fäktningen i sig fortsätter vara mer fysisk betingad eller om tekniken kommer att få en större roll igen.
Många, särskilt runt perioden då Harmenberg var aktiv, har hävdat att han förstörde den klassiska fäktningen och introducerade en mer fysisk kraftfull kamp där tekniken och elegansen försvann. Jag tror snarare att över tid kommer balansen mellan teknik och råstyrka/snabbhet pendla fram och tillbaka. Tanken kring ”AoE” kommer nog däremot bestå. Och med det arvet efter sig, så kan Harmenberg få kosta på sig lite kaxighet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s