Kategoriarkiv: Fäktning

På pisten igen

Efter ett och ett halvt års uppehåll var det både skönt och väldigt jobbigt att återigen sätta igång med fäktningen.
Ett väldigt trevligt och välkomnande gäng på Allez Fäktförening i Göteborg stod för motstånd och sammanhang. Givetvis var man otränad och nästan genast kände man brist på flås och timing.  Spetsen var definitivt inte där man ville den skulle vara och fötterna kändes limmade i golvet 🙂 Men nåt annat var inte att förvänta efter så långt uppehåll. Tacksam också för att min eminenta sambo gav mig den avgörande knuffen att äntligen komma iväg.

Annonser

OS 2012 – värja damer

Har precis sett finalomgångarna i OS-fäktningen för damer, värja. SVT visar ju givetvis inget på sina två kanaler som kör OS, där har man fullt upp med boxning och simning… så det är via web-sändningarna man får titta. Det här OS:et har man iaf anlitat Henning Österberg som kommentator, vilket höjde upplevelsen jämfört med förra OS då man bara kablade ut bild.
Semifinal två bjöd på både spännande fäktning och rafflande upplösning. Matchen gick mellan regerande OS-mästarinnan Brita Heidemann från Tyskland och Sydkoreanskan Shin.
Vid full tid var ställningen 5-5 och sudden death-fäktning inleddes, med prioriteten tilldelad Shin. Shin skulle alltså vinna om ingen enkelstöt delades ut. Det blev flera dubbelstötar ända fram till slutsekunderna, med Heidemann som den drivande. När den sista dubbelstöten sätts så går klockan ner på noll. Koreanerna tror sig ha vunnit. Men tydligen är det tid kvar. Tyvärr visas inte tiondelar på klockan och ingen verkar säker på hur mycket som egentligen är kvar. Klockan sattes åter på en sekund kvar, vilket koreas ledare protesterade emot. Matchen sätts ändå igång igen och Heidemann lyckas då få in en stöt inom den sekunden och tilldöms segern.
Här uppstår då vilda protester och förvirring. Var det verkligen en hel sekund kvar? Eller var matchen redan slut vid dubbelstöten? Eller låt säga att det återstod 0,2 sek kvar – var det då korrekt att dra tillbaka klockan en hel sekund?
Bägge fäktarna står kvar en lång stund medan alla domare och tekniska funktionärer försöker komma fram till något. Ganska tydligt att inte heller de verkar helt överens vad man ska göra. Efter ett bra tag tilldöms ändå Heidemann segern igen och lämnar jublande pisten, medan en förkrossad Shin vägrar. Korea lämnar in en protest och det tar uppemot en timme innan man kommer fram till ett beslut: man håller fast vid vad man utdömt. Mitt i alltihop sitter Svenska Fäktförbundets Pierre Thullberg – ska bli intressant att höra om han kan/får berätta hur diskussionerna och turerna gick.
Shin får gråtandes lämna arenan för att endast fem minuter senare återkomma till matchen om tredje pris – en match hon börjar mycket bra men inte orkar fullfölja. Bronset tog kinesiskan Sun.  I finalen förlorade Heidemann mot ukrainskan Shemyakina, som fäktade snyggt defensivt.

Brahe-maran

Brahe-maran är en maratonfäktningstävling för herrar seniorer, men som också drar de bättre juniorerna. Bland de startande i år var bl a Karl Harmenberg, Adrian Pop, Adam Larsson och Robin Kase.

Dag 1.
Började första rundan bra, där jag fick med mig tre vinster av fem. Därefter blev det dålig utdelning i två omgångar, retlig förlust mot Peter Lydh 3-5 efter ledning 3-1. Ytterligare några 4-5 förluster, den allra sämsta mot Denis Dordevic där jag tappade en ledning på 4-1, makalöst svagt. Men några fina skalper också: Richard Larsson, FK Aramis, som på senaste SAT VC i Köpenhamn tog brons – avgjorde med en kraftfull batté och utfall mot kroppen, Robin Kase, DIF och Roberto Cruz, Malmö. Rankad 25:a efter första dagen är klart över förväntan.

Dag 2 var det svårt att ladda om tidigt på morgonen. Fick möta Anton Samuelsson och några till från GFK i första rundan, var bara nära att klippa Downes. Tog bara två segrar, en mot Oskar … 😉
Efter grundomgången var jag till slut rankad 29:a och kvalificerad för D-final. Direkteliminering till 15, ”uppåt och neråt” – vinnare möter vinnare och förloare möter förlorare tills alla placeringar avgjorts.
Första matchen mot Johan Edman från P4 som slagit mig lätt i grundomgången. Blev en jämn match där vi låg lika ända upp till 12-11, då han drog ifrån till 15-12 till slut. Nästa match mot Mikael Albers, som blev lika jämn. Han hade ledning eller lika ända upp till 12-12 då jag tog ledningen med 13-12. Lyckades dock inte hålla det utan han vände igen och det slutade 13-15. Sista matchen blev mot Johnny Reichwald som slagit mig utan större problem i grunden. Nu utökade jag avståndet och försökte aktivt locka fram honom samtidigt som jag snabbt backade undan och arreterade. Funkade mycket bra och efter första perioden hade jag 11-7.  Kunde sen flyta på ledningen, invänta attacker och gå ifrån till slutseger 15-9. Slutplacering 31 av 41 startande.

Vinster och minnesvärda matcher:
Oskar Egertz-Skaanes 5-4
Fredrik Johnsson 5-3
Robin Kase 5-4
Mikael Broman 5-3
Johan De Jong Skierus 5-4
Karl Harmenberg 4-5
Richard Larsson 5-4
Denis Dordevic 4-5 (efter ledning 4-1)
Viktor Johansson 5-4
Adam Downes 4-5
Oskar Täng 4-5
Rasmus Wahlgren 4-5
Johnny Warg 5-2
Roberto Cruz 5-3
Mikael Albers 5-4
Peter Lydh 3-5 (efter ledning 3-1)
Per Deckel 5-4
Fredrik Egeberg 5-2
Alvar Jansson 5-2