Inspelning

– konsten att fånga ljud

Först en kort definition av vad ljud är.

sinuskurva

Enkel avbildning av ljudvåg (sinuston) som visar förtätning (kurvan över nollstrecket) följd av förtunning (kurvan nedanför nollstrecket) två perioder

Ofta hör man begreppet ljudvågor. ‘Vågor’ är egentligen ett sätt att beskriva ljud. Det man beskriver är ömsom förtätningar, ömsom förtunningar av tryck i det medium ljudet sprider sig i. I normalfallet är mediet förstås luft. Förtätningarna motsvaras av ett positivt värde och förtunningarna av ett negativt värde. Tystnad motsvaras av värdet noll.

En förtätning följd av resp förtunning kallas en period. Antalet perioder, eller svängningar, per sekund benämns frekvens. Frekvens mäts i enheten Hertz. Akustiska ljudkällor består alla av ett stort antal frekvenser som låter med olika styrka samtidigt. Den unika kombinationen av olika frekvenser och styrkor bildar tillsammans det unika mönster som särskiljer resp ljud. Därför kan vi lätt skilja ett hundskall från en traktor, en flöjt från en tamburin, eller en människas röst från en annans.

Ljud och vågrörelser är en förhållandevis komplicerad del av fysiken; mer finns att läsa här.

Ljudkällan

Varje ljud har sitt ursprung i en källa; det eller den som alstrar ljudet följt av något som får ljudet att förstärkas eller resonera.
Ett akustiskt instruments ljud börjar alltså vid att den som spelar sätter igång nån form av vågrörelse. På en akustisk gitarr så knäpper man på en sträng, på ett piano trycker man ner en tangent som i sin tur får en mekanisk hammare att slå mot en eller flera strängar, på en trumpet sätter man sina läppar i vibration mot munstycket genom att pressa luft emellan dem och på olika slagverk slår man direkt mot nån form av anslagsyta.
Efter att en ljudvåg alstrats så har den också ofta givits en bestämd ton, eller som i vissa blåsinstrument bestäms detta helt eller delvis senare genom instrumentet.
Efter att tonen är alstrad så förstärks den oftast av en resonerande del av instrumentet som har stor betydelse i hur resp ton kommer att färgas och klinga. Ett elförstärkt instrument som en elgitarr förstärks i första hand av en elektrisk förstärkare som omvandlar strängens rörelser till motsvarande elsignaler som sen förvandlas tillbaka till mekaniska rörelser igen genom en högtalare.
Processen kan i detalj vara olika men går i stort ut på samma sak; sätta luft i rörelse, skapa skillnader i lufttryck, som sen vårt öra kan påverkas av, tolka och överföra via hörselnerver till vår hjärna. Vi hör ett ljud av ett instrument.
En röst går igenom samma process: den alstras genom luft som pressas via våra stämband i halsen, förstärks och resonerar i bål, skalle och munhåla där den också formas ytterligare, för att sen transporteras vidare genom luften.

Ett bra ljud börjar givetvis i sin källa. Källan är direkt avgörande för hur en inspelning av densamma ska låta. Allt därefter är bara mer eller mindre förvrängningar av originalkällan.
En välstämd och välintonerad gitarr med nya strängar, en bra kroppsklang och någon som hanterar instrumentet väl kommer alltid ha bättre förutsättningar att låta bättre än motsatsen (därmed inte sagt att det alltid låter mer musikaliskt intressant, men det är en helt annan sak). Detta gäller också en elgitarr utan förstärkare. Klingar den bra utan förstärkare har den alla förutsättningar att klinga bra med en.
Den största möjligheten till att få ett ljud man önskar har man alltså i källan – i fortsättningen menat instrument eller sång. En välklingande källa har alltid bättre förutsättningar än en dåligt klingande att låta bra, och är också den som har mest möjligheter att omformas i efterhand. Det är alltid lättare att dra ifrån något oönskat än att lägga till något som saknas i själva klangbilden. Störningar och oönskade ljud är en annan sak.

Uttrycket ”ljudet sitter i fingrarna” har definitivt sin rätt. Man kan slå an en ton, och man kan slå an en ton. Hur man gör detta är mycket avgörande för hur det kommer låta. Sätt ett mycket fint välklingande instrument i händerna på en novis, och sätt ett mediokert instrument i händerna på en virtuos – virtuosens mediokra instrument kommer i nio fall av tio låta bättre.
Och det är då utmaningen att fånga detta ljudet i flykten tar vid: inspelningen.

Annonser