Persepolis Rising

James S A Corey

Vi har nu hunnit till del sju i The Expanse, serien som tagit politiska förvecklingar och intriger i solsystemet och bortom porten till 1300 andra världar.
I Persepolis Rising har det gått 30 år sedan förra boken Babylon’s Ashes. Både skeppet Rocinante och dess besättning börjar känna sig lite till åren. James Holden funderar till och med på att gå i pension. Så lätt slipper han naturligtvis inte undan. Den före detta marsianska militären Wilson Duarte, som lyckades smita med en god del av de marsianska krigsskeppen, har inte legat på latsidan. De tog sig till en av de nya världarna kallad Laconia, där han utropade sig till ledare och satte sina planer i verket med hjälp av en del intressant forskning.
Nu har planerna mognat tillräckligt för att han skall agera på ett sätt som resten av mänskligheten snabbt blir varse. Naturligtvis befinner sig Holden och besättningen på Rocinante mitt i hetluften.

Inte den bästa boken i serien, men heller inte den sämsta. Lite för mycket ältande att alla känner sig gamla och trötta (kanske det är författarna som börjat bli lite trötta?). Den gör inget jättestort avtryck, utan bygger mer upp för de kommande två sista. Fienden är till en början övermäktig… men vi anar att det kommer att ändras. Inget nytt här.